Ön omfattar med småöar totalt 350 ha och ägs av en stiftelse som grundades genom ett arv av Eric Heurlin. Södra Marsholm och ett antal öar och skär samt 300 ha vatten utgör idag ett naturreservat där landarean utgör totalt 115 ha av Marsholms 350 ha. Av de 350 hektar ön utgör är 300 ha skogsmark. I reservatet finns en stor andel skog lämnad orörd som fälldes i stormen Gudrun, och ön har en blandning av granskog och lövskog. Den döda veden hyser ett flertal sällsynta insekter och fågar finns där som storlom, fiskgjuse, häger, grågås och fisktärna. Sjön Möckeln är också känd som en viktig rastlokal för storskrake, sångsvan och havsörn. Ön nås genom en bro som det går nå genom att svänga mot Marsholm på vägen mellan Ljungby och Älmhult om man kör norr om Möckeln. Gården är öppen för besökare och kontaktuppgifter finns på stiftelsen hemsida:http://www.agunnaryd.se/?p=360 En del av ön är utarrenderad vars hemsida är http://www.welsh.shagya.dinstudio.se/news_1.html. På öns västra sida finns en vacker badplats.
 |
| Marsholm bro |
 |
| Marsholm |
 |
| Kalkstensugn Marsholm |
Gården kom till släktens ägo 1819 då John Cavallius sålde gården till Åke Haraldsson i Kalfsnäs Dessvärre dog Åke strax efter han köpt gården 71 år gammal men hans unga hustru, Ingegerd Erlandsdotter, som bara var 36 år, flyttade med 6 minderåriga barn till Marsholm. Hennes barn var Johanna, Anna, Catharina, Elin, Harald och Stina. Stina gifte sig med Magnus Heurlin som var kronsjuderiverkmästare när han levde och ägde gården Runnarsköp. Då inga av Ingegerds barn ville ta över gården sålde hon gården till Stina och Magnus son Åke Heurlin och hans fru Emmeli Petersdotter. De skedde flera förändringar på gården som att bron byggdes 1873, ny huvudbyggnad 1874, lagården förbättrades och en kalkugn för kalk till åkrarna byggdes. Kalkugnen går att se till vänster precis när man kommit över bron. Paret fick 5 barn varav de två döttrarna dog i ung ålder medan tre sönerna Daniel, Erik och Per övertog gården. På ön fanns även tre torp där torparna och fruarna gjorde dagsverken åt gården och på ön fanns även smedstuga och en backstuga. Med ägarfamilj, drängar och pigor ska 50-60 personer bott på ön i slutet av 1800-talet. I samband med Erik dog 1959 bildades Heurlinska stiftelsen dit all egendom testamentades vars årliga avkastning skulle gå till kyrkans verksamhet, studerande ungdomar och andra ändamål inom Agunnaryds socken. Han är begravd på Agunnaryds kyrkogård där gravstenen går att finna längst upp till höger om kyrkan sett från vägen.
Gården Marsholm nämns i följande tidningar sida
http://www.agunnaryd.se/wp-content/uploads/2010/10/Allehanda-2010-nov.pdf. sida 10
http://www.agunnaryd.se/wp-content/uploads/2010/10/Allehanda-nov.pdf sida 13. Det går även i denna tidning läsa om Petter Andersson som ägde Sjöabro Pjätteryd. Bernhard som var Petters son gifte sig med Hanna Johansdotter dotter till Ingrid Magnidotter Hörin som var dotter till Magnus Hörlin.
 |
| Gravstenar familjen Heurlin Agunnaryds kyrkogård |
Magnus Hörlin/ Heurlin som nämns ovan ägde Runnarsköp som är en gård som finns kvar idag. Infarten till Runnarsköp står utmärkt med en gulröd skylt på vägen mellan Älmhult och Pjätteryd. Runnarsköp var en gång i tiden ansedd som Pjätteryds största gård och betingade summan 35 000 000 kr när den var ute till försäljning 2013.
På 1500-talet skrev de Rödnaskob och det var då ett frälsehemman och tillhörde ätten Oxenstierna med riksmasken Gabriel Oxenstierna som ägare. Sedan har gården även ägts av Junfruarna på Engsö, Tönnes Jöransson, Ivar Nilsson Dag och Natt och Kristina Posse, Kristina Ribbing, Nils Skytte, Karl Gustaf Carlberg, Brita von Bruse, Peter Kasper Moll och L Janecke.
Gården kom i Magnus Hörlin/ Heurlin ägo 1847. Magnu Hörlin var kronosjuderiverkmästare vilket innebar att han arbetade med att framställa saltpeter. Uppenbarligen tjänade han bra på detta då han dels kunde köpa Runnarsköp men också när man ser hans gravsten som går att finna på Pjätteryds kyrkogård som är en stor vit gravsten till höger om kyrkan sett från vägen. (Äger gravbrevet till denna grav). Han tillhörde även en av de styrande i socknen och fick under missväxtåren på 1860-talet ta hand om fördelningen av spannmål som ställt till förfogande av det allmänna. För att de skulle få del av hjälpen lät han dem arbeta på sina åkrar med stenröjning och av all sten bildades världens bredaste stenmur som finns kvar idag och står som ett minne av svälten en bit innan Runnarsköp längs med grusvägen. Det står i en del texter att den döljs av skogen men då den trillade ner i stormen Gudrun och Per syns den numera väldigt bra. Han ägde gården i 25 år till Anders Frostensson tog över och han ägde gården till sin död 1906. Anders fru Elna var dotter till Magnus Hörlin. Anders byggde ett nytt boningshus och uppförde stenmurar och odlade upp ny mark. På gården finns lämningar kvarn, tjärdalar, kolbottnar och en fiskedamm. Anders Frostensson son John Frostensson köpte gården Killeboda i Killeberg. Det sägs att han fick av sin far välja ut 1900 som fällde och använde för att uppföra sin nya gård. John i sin tur är far till psalmskrivaren Anders Frostensson. Runnarsköp köptes 1907 av godsägare Rönne-Lotz som uppförde ett sågverk där gårdens virke förädlades.
Finns mer information om släkten och gården Marsholm i boken Marsholm i våra hjärtan samt även Möckeln (Olausson m.fl 2013). Är du släkt eller har intressant information om Marsholm och släkten Heurlin eller har några frågor får du gärna ta kontakt, pklarsson@gmail.com, då Magnus Hörlin är en av mina förfäder. Går se på min sida om släktforskning där det går finna släktträdet
 |
| Världens bredaste stenmur Informationsskylt |
 |
| Världens bredaste stenmur |
 |
| Världens bredaste stenmur Runnarsköp |
 |
| Magnus Hörlins gravsten Pjätteryds kyrkogård |
 |
| Runnarsköp |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar